Repris: Har Gud hittat på moralen, eller finns den oberoende av honom?

Här kommer en text jag skrev 2010, inom det moraliska argumentet för Guds existens.
---------------------------------------
Några pusselbitar föll på plats i fredags på en Apologetik-lektion [jag undervisade på en bibelskola på den tiden], och denna blog har fått sin inspiration därav.

De flesta människor tycker att detta med rätt och fel, kallat etik eller moral, är viktigt. När svenskarna skakade av sig det religiösa oket på 1900-talet och blev ett sekulariserat folk var det möjligtvis för att bli av med Kyrkans sexual- och alkoholmoral, men inte för att bli av med all moral. Man ville naturligtvis att det fortfarande skulle vara fel med mord, stöld, mobbning och så vidare.

Och när man månar om moral, brukar man också tycka det är väsentligt att moralen är någonting objektivt. Filosofer kallar detta för "objektiva moraliska värden". Med detta menar man att exempelvis mobbning är fel, oberoende av vad människor tycker; att moralen är rotad i verkligheten. Att moralen endast skulle vara något subjektivt, en praktisk överenskommelse, avskräcker folk när de inser att mobbning skulle bli moraliskt rätt, bara tillräckligt många människor kom överens om det.

Kristna apologeter brukar då peka ut att ateismen och de sekulariserade Sverige saknar grund för en objektiv moral. Om Gud inte finns, säger man, är allt tillåtet. Precis som det varken är rätt eller fel att en katt biter ihjäl en mus då det är naturens gång, gör en mänsklig mördare heller inte fel eftersom han också bara är ett djur.