Änglarna är inga statister - Vishetens ande i Efesierbrevet

I Efesierbrevet 1:17 ber Paulus till Gud om att mottagarna ska bli upplysta av "en vishetens och uppenbarelsens ande" (B2000), så att de inser vilken roll de har i det rike som Jesus håller på att bygga upp. Av tradition tror jag att de flesta av oss tänker sig att detta är en omskrivning av den Helige Anden. Men varför drar vi den slutsatsen när formuleringen verkar syfta på en annan ande?

Det här kan låta skumt, men följ med i resonemanget innan ni dömer ut det som new age-flum.

Gud som kan neutralisera komplotter

Jag brukar tycka att det är aningen för många "alla-har-sammansvurit-sig-emot-mig"-psalmer i Psaltaren. Ja, vi vet att David blev utsatt för diverse olika intriger både innan och efter han blivit kung, men man behöver kanske inte skriva sånger om var och en, eller?

Hursomhelst - jag fick igår äntligen hem ESV Scripture Journal: Psalms. I den står psaltartexten till vänster på uppslaget, och så är höger sida tom för att ge plats för ens egna anteckningar. Så jag öppnade den på måfå, och började analysera Ps 64 (fast på engelska).

Hör mig, Gud, när jag klagar, rädda mig, fienden fyller mig med skräck!
Göm mig för de ondas hop, för skocken av ogärningsmän.
De vässar sina tungor som svärd, de siktar med skarpa ord som pilar
för att skjuta den oskyldige ur bakhåll — plötsligt skjuter de, utan att tveka... osv.

Vid en första genomläsning var min reaktion att den här texten har inte så mycket att ge mig. Men när man börjar analysera en text med pennor och papper börjar texten öppna sig.

Pacifismens Gud är ingen pacifist

Intro

Det är ganska lätt utifrån Bibeln att argumentera för pacifism. Särskilt nya testamentet har ett kärleksideal som går ut på att inte slå tillbaka med våld, utan möta hat med kärlek. Denna pacifism är självklar inom församlingen, och i individers relation till sin nästa (även utanför den kristna församlingen). Huruvida en kristen får arbeta som militär eller polis, med våld som instrument, är mer omdebatterat.

Denna pacifism glider ibland även in i Kristus- och gudsbilden. Det har nyss varit påsk, och man brukar säga att Jesus vann sin seger genom att lida, inte genom våld, för han är en fredskonung. Han rider in i Jerusalem på en åsna, inte på en stridshingst. Onekligen var Jesus på ett sätt ett fredsföredöme i sina handlingar och framför allt i sin undervisning, men jag tror att dagens pacifister går lite för långt när de säger att Gud alltid vinner sina segrar genom kärlek, som i att korsfästas.

Folk får naturligtvis tro vad de vill om Gud. Jag vill i detta inlägg dock försöka utlägga varför Bibelns Gud inte är "pacifist", dvs jag diskuterar endast hur NTs författare uppfattade Guds relation till våld.