"Ni har hört att det blev sagt..." - gör Jesus lagen ännu svårare?

I Bergspredikan (Matt 5-7) finns ett avsnitt som traditionellt går under namnet "antiteserna". Det består av ett antal uttalanden av Jesus som alla börjar med "Ni har hört att det blev sagt..." som han sen kompletterar med "... jag säger er...". De har kallats antiteser därför att man tänkt att Jesus ersatt GT:s bud med sina egna, bättre bud. Ett exempel är rubriken i Bibel 2000, som lyder "Jesus skärper lagens bud". Predikningar över dessa texter kan gå ännu längre och påstå att inte endast handlingen är synd, utan även tanken är det - något som baseras på den andra antitesen ("Den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap"). Den sista tolkningen har gett många kristna en ständig känsla av fördömelse, eftersom tanken som bekant är väldigt svår att kontrollera.

Men är detta egentligen vad Jesus gör i den här texten? Var han ute efter att ersätta GT:s bud med ännu svårare sådana?

En liten genre analys

Jag håller på att läsa igenom Matteus evangelium. När jag kom till Bergspredikan för några månader sen, läste jag initialt antiteserna med just denna förförståelse i bakhuvudet. Ganska snart blev det dock tydligt att nåt inte riktigt stämde. 

Den första antites man kommer till är inte den om äktenskapsbrott, utan om vrede och mord. Den börjar så här:

21 Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda, och den som mördar någon ska dömas.’ 22 Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas eld. (Matt 5:21-22, nuBibeln)

Därpå följer två real-life exempel:

• Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig, så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer. (v 23-24)
• Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret. (v 25-26)

Det som slår en med denna text, är att den egentligen inte handlar om vad som är synd och inte. Den förlägger inte heller synden till tanken, som det är populärt att tro. Nä, den tycks snarare innehålla råd om hur man inte ska hamna i domstol ("dömas ... domstol ... Gehennas eld" i v 22 är tre nivåer av rättsväsende enligt forskarna - den lokala domstolen, Stora rådet i Jerusalem och till sista Guds domstol på den yttersta dagen). Vad gör en sån text i Bergspredikan?

Om vi går vidare och analyserar vilken genre den första antitesen är, är den faktiskt ett stycke vishetslitteratur, att jämföra med Ordspråksboken eller Predikaren. Den är inte utformad som en typisk lagtext. En sån här genre-bestämning är viktig, om man ska tolka en text rätt. Vishetslitteratur syftar nämligen inte till att exakt tala om vad man ska och inte, utan till att ingjuta visdom och förståelse hos mottagaren. Vishetstexter lägger ofta fram vardagssituationer och överdrifter, för att få mottagarna att känna igen sig, tänka efter och komma fram till rätt slutsatser själva. 

I vårt fall blir betydelsen något i stil med: 

"Ni vet att lagen säger att mördare ska hamna i fängelse, men det är inte bara mord som kan få en att åka dit. Se bara på vårt samhälle och alla konflikter som blossar upp, och människor som drar varandra inför domstol för ditt och datt. Att bli dragen inför domstol är förödande för dig och din familj. Se till att hålla fred med din nästa, därför. Var snabb till att försonas. Och tro inte att du kan alltid komma ur en konflikt utan att tappa ansiktet - ibland får man helt enkelt ödmjuka sig."

Hur ska antiteserna förstås?

Kan vi läsa alla antiteser i Matt 5 som vishetslitteratur? Vissa passar in kanske bättre än andra, men det skulle kunna se ut så här:

1. För att undvika stämningar räcker det inte med att undvika mord - lev i försoning med alla.
2. För att undvika att hamna i äktenskapsbrott, flörta inte med andras fruar.
3. För att undvika att orsaka äktenskapsbrott, förskjut inte era hustrur, för ni vet att de måste bryta ert äktenskap genom att gifta sig med en annan för att inte hamna i fattigdom (det fanns väldigt få möjligheter på den tiden för judiska kvinnor att försörja sig).
4. För att undvika att skända Guds namn, håll inte på att dra in honom i olika eder; ni vet inte på förhand om ni kan hålla dem eller inte.
5. För att undvika eskalerande konflikter och släktfejder, avstå från vad som tycks vara din rätt.
6. För att bli sant laglydiga, älska inte bara de goda utan också de onda; Gud gör det. 

Ovanstående lista är endast ett hastigt förslag för hur antiteserna skulle kunna passa in i vishetsmallen (mycket mer tid skulle behövas för att uttolka deras exakta innebörd); men om de är i första hand "akta er"-texter, innebär det att antiteserna egentligen inte skärper GT:s lag. Snarare betonar vikten av att ta livet enligt Lagen på stort allvar. Slarva inte med er trofasthet mot Gud!

Teologin i antiteserna

Vad vill Matteus säga med denna radda av vishetstexter? Ser man till antitesernas plats i Bergspredikan, finns det några ledtrådar. Innan vår text har Jesus förklarat att han kommit (i linje med GT:s profeter) för att få det judiska folket att på nytt leva efter GT:s lag, förbundet mellan Gud och Israel (5:17-20). På den tiden hade en stor del av judarna släppt troheten till Gud, och Jesus deklarerar att han inte alls är en del av den rörelsen ("jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem", 5:17). En viktig vers för resten av Bergspredikan, enligt många forskare, är 5:20: 

Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.

Hela Bergspredikan är egentligen skrivet i polemik just mot dessa två gruppers kvasifromhet. Kapitel 6 och 7 återkommer gång på gång till hyckleriet som kännetecknar dem. Fariseer och skriftlärda skulle ju egentligen vara de mest hängivna av judar, och inspirera genom deras föredöme. Hyckleriet består i att man följer lagen på ett ytligt sätt, inte utifrån övertygelse. Det hebreiska ordet för lag, torah, betyder ju egentligen undervisning (eng instruction). Gud ville ju inte endast ha ett folk som pliktskyldigt följde ett fåtal budord, utan som lät sig undervisas och övertygas av honom. I hebreiskt tänkande är hjärtat sätet för en människas funderingar, vilja och beslut (inte känslor - de tillskrevs snarare inälvorna). När en människa övertygats i sitt hjärta, blir hjärtat en stark kraft i att forma dennes handlingar. 

Antitesernas roll blir därmed inte att göra blotta tanken syndig, utan att utmana slarv och ointresse kring Guds heliga lag, och istället få lyssnaren att ta ett steg tillbaka och fråga sig vad avsikten med budordets formulering är, så att denne kan förstå, och så leva efter den med hjärtat (dvs med övertygelse).